Nu är det tolv nätter kvar tills jag får ledigt… det närmar sig. Jag känner ett visst nervöst pirr gro i mellangärdet och har grunnat på en katastrofplan utfall jag inte får tjänstledigheten beviljad. Det hänger ju helt och hållet på om de hittar någon som vill vikariera för mig de åtta månader jag ska vara ledig.
Katastrofplanen är följande:
Plan A) Jag säger upp mig.
Plan B) Jag yrkar på galenskap och sjukskriver mig (övar på att dreggla trovärdigt).
Plan C) Jag begär förflyttning och kräver att bli chef för hela sektionen.
Plan D) Jag shanghajar en vikarie, det lär ju finnas nya oförstående studenter efter nyår.
Plan E) Jag klonar mig själv, så kan jag vara på två ställen samtidigt.
Plan F) Bygger en tidsmaskin och hindrar mig själv att skriva på ett anställningsintyg.
Plan G) Låtsas att inte veta vilka de är när de ringer och undrar var jag är – total förnekelse av att jag jobbar där.
Paln H) Missköter mig så att jag får sparken, pimplar Roiboos och snortar torkdumlarludd hela nätterna.
Behöver jag fortsätta? Plan A verkar ju enklast för alla parter, eller hur? Grejen är den att jag gillar mitt nattjobb, men jag behöver verkligen vara ledig ett tag nu.
Etiketter att säga upp sig, galenskap, jobb, misskötsel, natt, plan b, tjänstledighet, vikarie
november 26, 2007 kl 2:03 e m |
*vrålskratt*
Älskar samtliga planer. Vill gärna träffa dig efter den där natten fylld av roiboos och ludd *skrattar lite mer*.
Men du, det rä klart de beviljar dig tjänsteledigt – jag tror de är allför rädda för att plan A skulle kunna sättas i verket om de säger nej.
november 26, 2007 kl 8:53 e m |
Jag tycker att du ska satsa på Plan F. Om det inte funkar tycker jag att du går vidare till Plan H…