Berusad blå oktober 22, 2012

Kall och slät, blundar och ser blått och neapelgult. Stryker den mot kinden tills signalerna stannar av, trubbar av. Hittar en ny signalstation på halsen. Snuttetrasor är sköna även efter en ålder av fem. Kanske inte lika PK, men likväl berusande.

Lyfter pennan för varje ögla oktober 1, 2012

Tankeprocesser och checklistor. Varje dag är fylld av trådar som knyts ihop binds upp i väntan på tillfälle att nysta vidare. Men för varje tanke, varje handling sker ett, inte flöde, utan stegvis trampande framåt.

Det slår mig att för varje ögla lyfter jag pennan att garnet består av tusentals lösa former. I min teckning.  Idag tecknar jag, imorgon jobbar jag natt, och det toppar jag med att plugga lite. Jag är mer effektiv än på länge. Men har jag verkligen rätt garn?

 

Omprogrammering februari 13, 2012

Bakgrund: Artros med perioder av stark ihållande smärta.

Åtgärd: Träning och tålamod blandat med visst mått av smärtstillande.

Resultat: Stunder av uppgivenhet och djävulskt mörker.

Ordination: Antidepressiva medel för att minska perceptionen av smärta.

Reaktion: Tvekan, misstänksamhet och beslutsångest.

Fördom: Att man blir fet, otrevlig och blödig av dem.

Startdag: I morgonbitti…. eller aldrig?

Hur mår du? januari 23, 2012

Jag mår…. I feel…. How do you feel?

Nytt år och nya vanor januari 9, 2012

- Hörrö Seppo, nog tycker jag den här behöver en ny…. (?)

Nytt år och nya vanor behöver kanske en bra planering. Först bör man kanske ringa in nödiga behov och sedan stryka allt som ligger bortom mänsklig förmåga att fixa. Det där med att rädda världen från krig och svält tycks inte gå att fixa även om vi alla hjälps åt…. Tänker verkligen ut en fungerande plan, men … Nepp, vi har verkligen inte förmågan att enas om att bara Släppa och gå vidare, utan vi briserar så fort någon stirrar förstulet sammanbitet eller ritar en ful gubbe med skägg. Nå, som om jag nu stryker alla alturistiska önskningar och löften så återstår:

• Fritt skapande
• Inkomst
• Kärlek
• Livslust

Jag har planerat att arbeta med konsten utan att ha något inplanerat. Inga utställningar, inga uppdrag, inget prestationsinriktat. Detta gäller från och med 4/2 2012.

Inkomst är ju något rätt bra att ha… så jag söker brödjobb. Jag känner mig nog mindre stressad om jag får en månadslön. Har ju haft det förr om åren och nu börjar jag bli sugen på den trygghet det erbjuder. Jag får ju ångest av att inte veta när jag får lön nästa gång…

Kärlek, kärlek, kärlek… Mmmmmm.

De senaste året har sugit åsneballe som Blommaland så måleriskt brukar uttrycka sig. Jobbet suger energi och jag har haft svårt att hålla ihop mig. Men genom min briljanta planering att inte boka in några fler uppdrag så har molnen börjat skingra sig. Jag vet att det är rätt beslut. För jag skrev en stipendieansökan förra veckan och det brukar ju krävas en slags arbetsplan och lovade resultat. Det gjorde att jag kände den där stressharen springa i bröstet och andetagen drunknade i alla floskler. Efter ett par timmar strök jag allt och skrev i princip ”give me the money”… charmigt värre men ärligt. Nu har jag iaf sökt och den som inte ansöker har ju noll möjlighet att få något. Året 2012 ägnas åt att få tillbaka livsenergi och glädje. Både för kropp och knopp. So long 2011, du förtjänar att glömmas. alla floskler. Efter ett par timmar strök jag allt och skrev i princip ”give me the money”… charmigt värre men ärligt. Nu har jag iaf sökt och den som inte ansöker har ju noll möjlighet att få något. Året 2012 ägnas åt att få tillbaka livsenergi och glädje. Både för kropp och knopp.

So long 2011, du förtjänar att glömmas.

Generationsklyfta december 14, 2011

- En sån får ni också killar, när ni blir stora.

En i gänget december 12, 2011

- Vi älskar dig som du är!

Graaaoww! november 15, 2011

Förvandlas sakta till ett kludd, hinner liksom inte med att göra saker ordentligt. Hinner inte tänka. Orkar inte ens ta itu med saker utan gör dem utan att väga för och nackdelar på att göra dem i någon slags (bättre) ordning. Förflyttar min kropp mellan olika arbetsplatser, sovplatser, matplatser… jag ska hela tiden vara någonstans och jag orkar inte känna efter om kroppen faktiskt hänger med. Men en sak är positivt, jag är inte stressad. Inte ens av att det är vernissage nästa helg. Nej, mitt sikte är inställt på 4 februari 2012. Då har jag ännu en vernissage som är en slags brytpunkt. Jag har INGET inplanerat efter den fjärde februari, känns som godis i munnen av att säga detta datum. Jag har inte ens tillåtit mig att fantisera om lata dagar…. Nej jag ska inte schemalägga ett dyft! Inte ett jota inte smack. Zipp nada. *längtar*