Där är jag ju! november 14, 2011

 

Snacka om att bli förvånad av att möta sig själv på skogspromenaden.

En hjälpande fucking hand april 30, 2009

Hjälpsamhet kan vara provocerande om den inte har en bra tajming. Som denna fingervante… den har förmodligen satts dit på kvisten av ren hjälpsamhet. Tack för den gesten :l

Lost and found januari 28, 2008

I brist på egna fynd glädjer jag mig åt att Violet har hittat sin ring som har varit bortappad i 67 år. Tappa och tappa, den var utslängd på en åker då hon och hennes man hade ett gräl. Det som är glittret i denna historia är ju att de blev sams igen och att de nu har barnbarn som kunde leta reda på ringen med en detektor. Jag har faktiskt varit med om att en ring har tagit en lufttur på självaste bröllopsdagen, men de rodde det hela i land trots allt.

En skolkompis till mig spelade fotboll och blev illa tacklad så han tappade en tand…men eftersom spelet var så hetsigt upptäckte han sin förlust efter en liten stund. Han blev förtvivlad och krävde att alla sju i klassen skulle hjälpa till att leta. Spelplanen var av sån där grå vit svart macadam-aktikgt grus. Ingen av oss trodde på allvar att vi skulle hitta den, men vi ville ju hjälpa honom. Så vi krökte våra ryggar och efter två steg säger jag, du sa att det var en framtand va, och plockade upp den. – Det var en stund i livet jag kände flax.

Säg bara tack, tack. januari 15, 2008

När man hittar en mer värdefull sak som en plånbok så kan jag inte låta den ligga. I vanliga fall plockar jag inte med mig saker jag hittar. Men denna plånbok har legat utanför min arbetsplats sedan igår morse. Lite av solidaritet och empati för den som har tappat den sökte jag igenom plånboken efter något som gjorde att jag kan hitta ägaren. Jag hittade ett körkort. Och en lapp med ett telefonnummer. Jag chansade att ringa först för att misslyckas, jag sökte efter killen på eniro och hittade två med samma namn, jag ringde båda. Inget svar. Sällan blir man irriterad över att folk inte har telefonsvarare.

När jag flera timmar senare ringde upp dessa personer engång till svarade en av dem. Jag sa att jag hade hans plånbok och berättade att jag skulle befinna mig i centrum på ett café ett par timmar, så det var bara att komma förbi, men nej. – han hade inte tid. Då sa jag att jag lägger den där jag hittade den. Nej se det ville han inte – Nehe…inte det. Vad fan, jag blev indragen i en plikthärva jag inte hade räknat med. Jag skulle bli tvungen att anpassa min tid efter denna slarver. Han sa en massa privata angelägenheter om varför han inte kunde hämta den under eftermiddagen… men jag slutade lyssna efter första ursäkten. Sa bara att -Plånboken ligger i brevlådan utan för mitt jobb, bara att hämta den när det passar dig.

Jag är en enkel kvinna med enkla behov, jag blir glad för ett litet tack. Mer än så behövs inte.

Grå är en färg, även denna tisdag januari 8, 2008

Idag är ingen rolig dag. Vaknade ledsen. Inte blev det bättre av att cykla till jobbet i regnet, men det var tur att vaktmästaren mittemot var på strålande humör, det är han alltid. Han verkar inte har en gnutta svårmod i sig, i kontrast till hans hund som skäller frenetiskt när man går förbi. De är två vaktmästare på området och båda är så där positiva och glada, inte ens när chefen deras beställde trädfällning på området och det låg tallar som plockepin utan någon som helst ordning verkade de bli störda ur sina leenden. Det tog dem två månader att städa bort alla träd. Det enda de sa var: – Nu får vi mycket ved till vintern!  Beundransvärt, tänkte jag.

Jag är så less på tillvaron att jag inte ens sova ordentligt. Somnar sent och vaknar tidigt för slippa vara hemma så länge. Idag är det nog extra svårt att muntra upp mig, mina kollegor är hemma med sjuka barn, skollediga barn och tja, den fjärde är inte ens i landet. Sitter här och plockar i papper som ska in i pärmar. Arkivet, en plastpåse duger nog inte när det är dags att deklarera, det brukar behövas en slags kronologi och de har inte anställt arkeologer på revisorfirman. Så jag får lov att limma, och sortera kvitton själv. Det är rätt tillfredsställande. Hittar ju allt möjligt i den där påsen….. till ett exempel denna bild. Den får mig att dra en smula på mungipan trots det usla humöret, får jag skylla på postmenstruella besvär? *S*… för den darrande underläppen är liksom inte under min kontroll.

En sliten glob december 2, 2007

På en parkering i storleksordningen oändlig, hittade jag denna jordglob, ensam, sliten och trött. Australien var bortriven lika så Grönland. En stor spricka löpte längst hela ekvatorn, det ser mörkt ut för denna lilla planet.