Nedräkningen fortsätter, nu är det nere på sju nätter innan jag går på tjänstledighet. Suckar av lättnad. Nu kan jag räkna ner med endast en hand. Kan du ? *S*.
Jag lärde mig hur man prutar och hur man visar siffror med en hand i Kina. Just siffran sju och sex sitter kvar i ryggmärgen på mig… siffrorna 1 till 5 är lika som för oss. Börjar med ett pekfinger och lägger till fler tills alla fem är visade. Siffran sex är en tumme och sju är en tumme och ett pekfinger. Man visar sju rent visuelt, hur logiskt som helst vinkeln mellan fingret och tummen är ju en sjua, en spegelvänd sådan.
En sak jag kommer att sakna med nattjobbet är givetvis alla människorna….(politisktkorrekt) ..men jag kommer att sakna teckenspråket vi använder. Det kallas tecken som stöd då man använder teckenspråket som förstärkning till det talade språket. Vi pratar och tecknar samtidigt. Jag tycker det är ett roligt och smidigt sätt att kommunicera. Inte allt för sällan kan det bli så att jag pratar med tecken i sömnen vilket resulterar i extra fluffiga kuddar i min säng. Att skriva ”kudde” fick mig just att längta hem till dem så nu stänger Paljettan butiken för idag. Jag och mina fem mjuka kuddar ska gängbanga så hårt hela natten att de två ute i soffan ringer störningsjouren.
jag har en hjärtformad kudde med armar (från IKEA). en morgon vaknade jag med hans otäcka polyesterhand över min hals.
ett tag funderade jag på om jag skulle ringa varuhuset och kräva ersättning. men jag struntade i att ringa; jag ville inte göra mig osams med kudden.