En hand i röven kan faktiskt vara humor.

En del dagar, en del veckor passerar utan att lämna spår, denna tycks bli en sådan. Jag har till och med varit på The Best of Stockholm Live igår kväll. Det är en Standup-föreställning. Med åtta personer som jag har förträngt namnet på, en heter nog Özz, någon Jakob och en annan David och inte minst en Soran… fler minns jag inte. Alltså, hur oengagerad kan jag bli? Det var en rolig kväll där på Stadsteatern men jag skulle knappast kunna recitera några nummer.

Jag är bra på en del saker men just det där med att dra en vits är inte en av dem. Den jag kan utan och innan är en evighetslång historia som inbegriper en ny bliven pappa på BB och ett missfoster till bäbis. Den censurerar jag redan vid denna beskrivning.

En del personer är så himla bra på att berätta saker, de har en minneskapacitet och strukturering i sitt sätt att få fram ett budskap som fattas andra, bland annat mig själv. Det kanske har med musikalitet att göra? Jag sabbar poängen genom att lägga fram slutklämmen först vilket kanske kan ses som en arbetsskada… Först presenterar jag målet, för att visa hur högt berget är, sedan pekar jag ut de olika stigarna vi kan ta för att nå toppen. Men det förstör överraskningsmomentet i historier. Eller så skrattar jag sönder det hela och ingen orkar titta på mig som snorar av skratt och skiftar till kulören röd. För vem vill berätta vitsar som är tråkiga?

Här är en kille med benig röv…. som jag kan fnissa åt då och då. Det finns en – del två också..bara att klicka på Youtubeikonen.

Här är en länk till en hemsida med en massa länkar om man vill surfa runt efter humor. Komikaze: http://www.komikaze.se/lenkar.htm

Annonser

7 svar

  1. Hm? Det där med historieberättanden måste i så fall gälla muntligt, inte skriftligt. Har iofs inte tänkt på att du fnissar sönder vitsar live heller *skratt*. Det gör däremot jag, ständigt och jämt. Tror det delvis beror på nervositet. Vitsande kräver ju att man står i centrum. Ja, ok ibland gillar jag det, men INTE när det ska berättas roliga historier. Då skrattar jag för högt och kliar mig oupphörligen på nosen.

  2. Svar till min Sofia:
    *S*…nå det där med vitsar…jag vet inte. Men det ÄR svårare att dra de muntligt, finns ingen retuschering för audiella vågor, tyvärr. Att sen ha fingrarna i näsan gör det inte lättare, men det ser roligt ut…*S*
    Rubriken till mitt inlägg är bättre än innehållet. Jag hade en videosnutt på en kvinna med en ap-handdocka som var så himla bra men den jag fick länkat till mig funkade inte. Men jag ska ägna en del av nattpasset att leta reda på den för den var så himla bra!!

  3. Det gäller att inte komma efter i ditt bloggande, då blir det en hel del att ta igen =)

  4. Svar till Hanna: Jag kanske ställer för låga krav, ni MÅSTE FAN läsa varje dag!!!… *hotar med en kram*

  5. Mjau, jag heter Sötnos, Krake, Leo, Mamma Muu, och Snipp & Snapp.
    Fast egentligen Karl-Erik…
    se mina bilder på:

    http://cid-4a8e94765dc7d106.skydrive.live.com/browse.aspx/Konstiga%20Kalle?view=thumbs

  6. ooops! glömde ju länken om buktaleri-sockorna! http://handsockor.wordpress.com

  7. … Hum, jag som egentligen inte gillar länkar där man inte får information om VARFÖR man ska följa dem…. Men nu kan jag ju rekommendera andra som är intresserad av handdockor att kika in hos dig. Lagom knäpp och lagom snäll för alla barn :)

    PS. jag städade bort naturbloggs länken, den känns inte relevant… du kan lägga en länk till den på din blogg om handdockor *L*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: