Tidskedja

PaljettenQ 2008 Jag

Som ett varmt välkomnande hem från en helg i Umeå har jag blivit ombedd att berätta om livsglimtar från fem, tio, femton och tjugo år tillbaka i tiden. Den som vill kan haka på denna kedja och fylla innehållet efter eget recept.

Jag börjar från vänster:

1988  Det var året jag flyttade hemifrån för att gå på gymnasiet i Sundsvall. Jag blev varse om att den som tiger existerar inte och jag fick lära mig att ta plats och ta stort ansvar. Jag var 16 år och visste sedan ett par år tillbaka att bara jag själv kan veta och nå mina mål och drömmar. På den tiden sa mina vänner att jag var en av de mest positiva personer de kände.

1993  Detta år flyttade jag till Umeå med avklippt hår och lämnade mitt sårade hjärta vid Ljungans strand. Jag var mäkta stolt över att ha tagit mig in på universitetet utan att ha tagit hjälp av lärarna på skolan jag gick på innan. Ung och kaxig ansåg jag mig veta bättre än de. Gudasrskymmning vad det är skönt att ha rätt ibland! Det första året vid universitetet upplystes jag om att jag är andra generationens invandrar- OCH arbetarunge som borde ha en stark avund och saknad av materiella ting och en akademisk törst. – Jag skrattade högt! Detta var första gången jag reflekterade över min sociala härkomst, jag var en klassvandrare och den första i min familj/släkt som gick på universitet. Mina vänner sa en smula förundrat att jag utvecklades alltmer till en ung kvinna med åsikter.

1998 Denna vår tog jag ett första steg ut ur skolans värld. Både triumferande glad åt att ha slutat skolan med flaggan i topp men ändå dränkas i en vallgrav av separationsångest. Att ha gått i skola hela mitt liv och som 26 åring stå där med mitt diplom och undra vad den är värd – Vad gör jag nu? Var vill jag gå? Vad vill jag göra? Sa tyst till mig själv med darrande röst; Jag kan själv! Samma vecka fann kärleken mig.

2003 Livet i Uppsala var inne på det femte året och jag började tycka om detta gupp på vägen. Efter en lång period av av vanmakt och meningslöshet började jag sakta återvända till livet. Jag hamnade i en ny kontext och den nya miljön väckte mig varsamt. I dess beståndsdelar var detta år ett ganska bra år, kunde släppa mitt mörker jag drog med mig som en snuttefilt men som en helhet var det ett rätt bortkastat år med nyväckta frågor om livet, kärleken, och det sublima.

Annonser

8 svar

  1. Tackar, jättefint!

  2. Who knew förresten att du hade rötter i Sundsvall? Världen är liten.

  3. tssss, Sverige är litet. :)

  4. Vilken fin livshistoria!
    Och jäklar, jag har hängt dig i hasorna i tre av de fyra anekdoterna! *tidspanik*

  5. Jaaamen vilken lycka att vi totade ihop oss där på Västgård! Vilka tider… men hur har din tidskedja sett du?

  6. Den kommer. Måste bara hitta inspirationen först (kanske pussa lite på Trinity?). Finns ju en litterär nivå att nu upp till?
    Och så måste man rådbråka minnet. Det svajar ibland. *ler*

  7. Jag väntar gärna på dig:)

  8. […] mars 19, 2008 Självupptaget Tags: historia, minnen, nostalgi Utmanad av min vän PaljettenQ. Att ta en titt i backspegeln. Göra nedslag i livet för fem, tio, femton och tjugo år sedan. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: