Jobbiga floskler

konstnaren-2009-paljettenq

Jag läste en liten artikel i Aftonbladet om de där frågorna som alltid kommer när man berättar vad man jobbar med. Där hade de ett exempel på kockar som alltid får kommentaren; ”Ojdå, då vågar man ju inte bjuda dig på middag!”. Tyvärr är jag själv lite dålig på att tänka innan jag reagerar på svaret jag får om jag någon gång frågar vad folk jobbar med. Men det är inte lätt att ställa vettiga följdfrågor om någon svarar att de är Systemanalytiker på försäkringskassan. Eller miljötekniker på Posten.

Jag som jobbar som konstnär får alltid några stadardfrågor. Oftast kommer en eller flera från samma person: 

  • Vad målar du då?
  • Har du gått Konstfack… jasså, men ska du söka dit då?
  • Stämplar du?
  • Hur mycket kostar en tavla?
  • Vart har du ditt galleri?
  • Vet du vem min farbor är han målar också. Han målar sjöbodar och har ställt ut på Biblioteket en gång… på 70talet.

Jag blir inte ens irriterad längre av frågorna utan inväntar att poletten ska trilla ned och frågan kommer. Jag blir däremot förvånad om någon bara säger, ”Jaha”, och byter ämne. På fester blir jag oftast glad när ingen bryr sig om vad jag jobbar med. Det kan vara tröttsamt att prata om mitt spännande jobb efter en vecka av kneg och djävulskap. Det är inte roligt på jobbet varje dag, inte ens för mig.

Advertisements

20 svar

  1. Å andra sidan skulle det vara intressant att veta hur det är, hur du gör, hur det känns och allt det där som handlar om att vara konstnär.

  2. Prata jobb ska man bara göra så där lagom mycket, oavsett vad man jobbar med….

  3. Johnny: Jo, men de frågorna är mer otypiska … de kommer långt senare i vanliga fall. :)

    Znogge: jo, jag håller med. Undrar vad lärare får för typiska reaktioner då de säger vad de jobbar med…

    Undrar vad de vanligaste flosklerna är om man jobbar som:
    Sjuksyster
    advokat
    rörmokare
    sopgubbe
    tolk
    personligassistent
    dietist
    präst
    taxichaffis
    ………. listan blir lång. Snart kommer det kanske en pocketbok i ämnet? :)

  4. Du kan ju pröva och säga att du är lokalvårdare då är det säkert inte en kotte som bryr sig att fråga mer.
    Konstnär … klart man undrar tänker jag, som bara känner en konstnär som ”jobbar” heltid för att överleva och så har jag min mans farbror som fick sälja alla sina tavlor, han hade inga svårigheter att få sitt sålt. Men han är gammal nu och målar inte längre. Menäven han jobbade som vanligt på dagarna, målade och sålde när han behövde stålar.
    Så kontakten med konstnärer är minimal, så är det nog för de flesta och då undrar man ju hur de överlever så klart och vad de gör. Precis som jag frågar andra om deras jobb, vad det gör och varför de valde just det yrket händer väl att jag frågar.
    Men nu för tiden är jag för trött för att fråga andra som jag gjorde förr så du kan lugnt träffa mig, inga frågor här inte ;)
    Kram

  5. He he he… Flosklerna kommer bara från de som man träffar för första gången.Så jag tror int enågon av er som har läst min blogg mer än ett par dagar kan undvika de träckigaste groparna;)

    Men faktiskt, jag har under förra börskraschen (-90tal) ljugit om vad jag gör… då var så många arbetslösa och deppiga att jag ofta sa att jag jobbade på arbetsförmedlingen, det fick de mest nyfikna flirtare att ta sin öl och gå iväg….*skrattar styggt*

  6. *Fniss* Den var bra!

    Annars blir det ganska tyst när folk frågar vad vi säljer på vårt företag och jag säger att vi säljer telfrar och traverser. Inte ens stavningskontrollen här vet vad det är *skrattar*

  7. :) en travers i taket skulle jag vilja ha!

  8. Nu blir jag nyfiken. Vilken fråga skulle vilja höra som reaktion på ditt yrke?

  9. Att de skippar; Vad målar du? och istället frågar; Vad gör du får konst?… för alla konstnärer målar inte… Bra en sådan sak skulle leda samtalet vidare i en mer positiv anda. Det är ju tråkigt att behöva svara att: Jag målar inte… det verkar ju alltid så neggo och anti att svara med ett nekande.
    Eller att de frågar som följdfråga:
    Vad jobbar du med för tema/ämne för tillfället? (den frågan skulle jag bli glad åt).

    Ahhh.. jag kom på en floskel till jag brukar höra: Ååå, då vill du väll måla mig naken!?

  10. Jag kan ju säga att på en fest berätta att jag pluggar till psykolog får en av följande två konsekvenser:
    1. Personen ifråga blir dryptyst och vågar inte närma sig mig på hela kvällen.
    2. Personen ifråga ägnar resten åt kvällen åt att stalka mig och berätta om just sina personliga problem och undra vad jag tror att de beror på.

    Den absolut vanligaste kommentaren är. ”Jaha, så nu sitter du här och analyserar oss/mig hela kvällen?” Alltid med ett avslutande nervöst skratt. Varpå jag brukar tänka ”-Din narcissistiska lilla …*bip-bip*…ta din anala prepubertala oidipalkonflikt och hoppa…” *s* Nej, så brukar jag naturligtvis inte tänka. Men jag brukar säga att ibland går även Fantomen på stan som en vanlig man och undra om vi inte ska ta och sluta snacka och börja festa istället. *s*

  11. HA HA HA… ja, vad ska jag mer tillägga? Du satte huvudet på spiken! :D

  12. Om man säger att man är programmerare så får man nästan alltid bara ett ”jaha..” tillbaka. Folk kan inte konversera om det och blir helt ställda. Jag har funderat på att säga att jag är konstnär istället =)

  13. Testa, du har ju möjlighet att variera dina svar helt efter humör:)

  14. En del är glada om någon överhuvudtaget ställer några frågor alls.

  15. … Man kan ju berätta på eget bevåg om man är sugen på att prata jobb :).. och om man berättar själv, så slipper man förhoppningsvis flosklerna *blink*

    Jag hörde att DN också har gjort en lista på konstiga frågor folk har fått då de har varit på anställningsintervju… Tex. Vilket träd skulle du vara om du får välja?
    Hur vill du att din gravsten ska se ut?
    Är dina föräldrar fortfarande ihop och varför?
    Är du bra på att skjuta hagelgevär?
    Varför är du singel?
    Har du tänkt gå ned i vikt och hur tänkte du göra det…
    Alltså. Vad säger man? :)

  16. En del är glada om någon överhuvudtaget

  17. … om någon överhuvudtaget?…. ler mot en?
    :)

  18. Kanske nåt sånt. :)

  19. ”Skådespelare? Jahaja.Är det inte svårt att komma ihåg all den där texten?”
    ”Har du varit på TV?”
    ”Har du vart med i nåt jag sett?” (hur faan ska jag veta det liksom)
    ”Känner du Micke Persbrandt?”

  20. Ha ha ha.. kan tänka mig att ditt yrke är snäppet ”värre” än mitt. Känner mig faktiskt en smula lättad :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: