Alison och Susanna

Jag har under flera kvällar läst i serieboken: HUSFRID ~ en tragikomisk familjeberättelse, av Alison Bechdel. Utgiven av Galago 2009.  Den är otroligt finurligt berättad och har hög substans på flera plan. Den är självbiografiskt berättad med texten som grund. Men bilderna ger fler nyanser och djup i narrativet, det osagda blir visualiserad i figurernas mimik och kroppsspråk. Husfrid är en enormt balanserad och genomarbetad bok med en imponerande kvalité utan svackor.

Boken handlar om hennes uppväxt i en familj där fadern är besatt av att renovera huset. Så till den milda grad att alla familjemedlemmar tycks bli delar av inredningen. Alison virvlar in i en värld av tvångstankar och journalförande där hon hittar sätt att överleva isoleringen i en familj som är allt annat än social och gemytlig.

Jag läser samtidigt Susanna Alakoskis Svinalängorna och kan på något sätt se likheter. Båda författarna har mött svårigheter i barndomen och har båda beskriver sina minnen av det upplevda på ett fängslande sätt. Dysfunktionerna blir på sätt och vis normala och alldagliga. De är konstiga de där berättar jagen, men de är förlåtna för de berättar om svåra upplevelser på ett generöst och måleriskt sätt utan att bli abstrakta och poetsikt onåbara.

”Pappa kunde ha blivit fotbollsproffs, men tyvärr. Han hade haft ett riktigt läshuvud, men tyvärr. Han kunde blivit tekniklärare, men tyvärr. Det var så mycket som verkade vara så tyvärr.” Susanna Alakoski, Svinalängorna, 2006 Bonnier.

Jag bär med mig böckernas jag och tänker tillbaka på dem så fort ögonen vandrar iväg och tanken tar paus från min egen vardag. Båda böckerna hamnar mitt i dagdrömmen. Jag lockas att tänka på min egen barndom och de knep jag uppfann för att göra världen begriplig. Böckerna är bra helt enkelt.

Advertisements

9 svar

  1. Det är väl härligt när böcker fånger en så där totalt att man bär med sig dem i sitt liv.
    Jag har inte läst de du skriver om, just nu har jag en halvmeter pocketböcker som står på mitt nattduksbord och väntar på att läsas. Jag är inne i en läsperiod igen och det är väldigt skönt.
    Kram

  2. Det är just när borde-läsa-högen travar sig som jag kommer på mycket annat att göra. Själv föredrar jag att återupptäcka böcker som jag har köpt i bokhyllan, som om de vore helt nya och sällsynta … små rariteter :)

  3. Hm, bokhyllan är full av olästa böcker fick ju många efter min syster som dog för några år sedan, kommer liksom aldrig ikapp där.
    Sen har jag en del böcker som jag har börjat i men inte tagit mig igenom, upptäcker ofta att jag mognar till vissa böcker när de har stått ett bra tag.
    Hur går det med din mamma?

  4. Jo, det är som att vissa böcker behöver rätt tillfälle för att läsas.

    Min mamma, är fortfarande under analys, det är först nästa vecka som hon får provsvar. Jag följer med till sjukhuset för att träffa läkare och för att ge stöd och sällskap.

  5. Det betyder mycket att någon följer med när man är sjuk, man är så stressad i skallen att man har svårt att komma ihåg allt som läkaren säger. Maken har alltid hängt med mig och tur är väl det för jag har verkligen behövt han närvaro och lugn, sen när vi åkte hem så frågar jag vad läkaren har sagt om vissa saker som jag bara inte kommer ihåg.
    När min syster låg inne för cancer så ringde hon och sa saker som hon selektivt hade valt ut att minnas. När jag sen träffade läkaren så var det inget mer att göra, men det framgick inte när jag pratade i telefonen med syrran. Det är så vår hjärna lätt gör med oss när beskeden är dåliga.
    Kram

    • Visst är det så. En god vän till mig brukar påminna mig om att man ska ha i åtanke att de flesta bara minns 10% av det man säger, resten är bekräftelser på att den andre tycker lika som en själv eller att det borde vara så. :)

  6. Funhouse ligger och väntar på mig också. Min bror tipsade om den i samma veva som jag började kludda på bloggen. Jag känner dock att jag är på en heeeelt annan, betydligt simplare nivå.

    • Boken är verkligen gripande, jag har ännu inte kunnat släppa den helt. Helt klart en av de största läsupplevelserna på flera månader.
      Jag förstår hur du menar med att Funhouse är i en liga för sig, men den är ändå en inspiration. Det finns ju flera andra serier/serieböcker som är bra och ger en massa idéer :)

  7. […] Senaste utlästa bok: Alison Bechdel —> Husfrid (länk till tidigare inlägg) […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: