Archive for the ‘Appendix’ Category

Våt
januari 5, 2014

20140105-041240.jpg
Börjar tappa vinterpälsen och kommer att bli så lurad när snön väl dyker upp.

Annonser

Kvinna
januari 4, 2014

image

Det är ingen vetenskaplig undersökning, bara ett konstaterande. Här är alla kvinnoansikten från årskrönikan 1972 Fokus.  Tänkte på kvinnor i mitt liv medan jag samlade ihop dem. Flera av dem är som i boken drottningar, äventyrare och politiker. Flera av er känner jag inte ens igen på stan. Ni finns där allihopa, påverkar och berör. Du gör ett Jag av mig, tack!

Brevet
november 12, 2013

brev-2013-paljettenq

Brevväxlingen med penna på papper började mer än ett år tionde sedan. Vi har aldrig riktigt trivts med att prata i telefon och internet känns så opersonlig så vi kör med brev. Helt analogt och långsamt, det tar ju ett helt dygn innan den kommer fram. Och det tar tre dagar om man skickar den en fredag morgon! I början skickade vi vanliga brev på lösa pappersark och vi pratade i mun på varandra och breven kom i otakt. Diskussionerna kunde hålla i sig i månader. Det blev snabbt oöverskådligt vad man redan hade pratat om och i vilken riktning allt tog. Så vi enades om att starta en brevbok som vi nu skickar mellan oss. Det är inte en optimal lösning eftersom man måste vänta på sin tur och ibland blir det ett stressmoment att skriva något alls och ge vännen en chans att få prata av sig. Men det är verkligen ett nöje se det där tjocka kuvertet på hallgolvet och öppna boken. Teckningar, fotografier och en massa tankar och berättelser strömmar ut. Det känns intimt och personligt att se handstilen, känna doften av hennes kök i pappret, se min pälshår från min hund som har följt med i brevet och återvänt… Det är så långt ifrån e-post man kan komma.

Har du brevvänner?

 

Den vackraste
oktober 8, 2013

20131008-171355.jpg
Hon var den finaste av dem alla.

Jag har en lott
oktober 1, 2013

Det som har varit sommarens fröjd går nu i dvala. Vitlökar ska sättas och vintersalladen knapras. På dessa 80 kvm har jag löst en och annan tankeknut.

20131001-084016.jpg

Hej hej bloggen!
juni 24, 2013

Det var länge sedan nu.

Många veckor hinner gå utan en enda tanke på bloggen. Har inte ens tecknat eller ritat. Men då och då trillar det in en påminnelse i e-postlådan. – Du har fått en följare! Jo men tjena vad roligt! Jag som inte har sagt något på ett halvår och det som sas innan var ju som ett fadd eko av det redan sagda. Men vad fan, dagarna går och nätterna också för den delen. Visst har det livet rullat på och tankarna dränker mig emellan åt.

I tidernas benynnelse startade jag bloggen för att ha något att göra på nattjobbet. Elva timmars vaken natt gör att man känner sig ensam och tiden tycks stå stilla. Timmar plockas ned till minutrar och minutrarna till sega sekunder som tycks stanna upp som i boken Momo kampen om tiden. Ju mer man ser på den desto långsammare går den.

Under dryga fyra år fick jag möjlighet att arbeta med annat, med konsten. Det gjorde att jag styrde om och tecknade en hel del bilder till mina inlägg. Bloggen och konsten flöt så småningom in i varandra. Det blev svårt att hålla isär dessa två olika uttryck och liv. För jo, jag har valt att hålla PaljettenQ som ett alias. Det är mycket få personer som känner till vem jag är. Fråga mig inte varför. Jag skulle förmodligen bli smickrad om någon sa – Men Hey, du har ju en blogg!

Men med tanke på detta sociala brus och detta massiva mörker i informationsträsket är det ju inte så troligt att någon skulle känna igen ens sin syster om hon så skulle lägga upp bilder på sina sommarfötter i sanden eller hennes kattungen som fastnat i en socka. Det är en konst att bilda sig en relevant värld på nätet. Undrar just hur mycket av det vi ser  och läser på nätet fastnar och påverkar, eller om det är bruset som lägger en grå filt över våra liv. Hur mycket än jag blottar min nacke är det inte många som skulel känna igen den. dDet är bara jag själv som känner att jag är naken där under bruset.

Teckningarna här på bloggen har ibland hamnat i konstnärliga sammanhang. Vissa av bilderna har via konsten hamnat här. Helt godtyckligt trampar jag in och ut mellan dessa identiteter. PaljettenQ är ju betydligt bekvämare, här behöver jag inte få bekräftelse, PaljettenQ betalar ingen hyra. Här blir jag fet på en smilely, en kommentar. Men jag behöver aldrig bry mig om att vara nyttig. Här tillåter jag mig själv att vara där i den stund jag just nu befinner mig i. Inspirerad av en nyhet, undrande av ett rön eller kanske rörd av ett snabbt leende från en främling.

Det som släckte min blogginspiration i höstas är så simpel som att jag inte längre har en fungerande bluetooth på mobilen, använder inte stordatorn lika frekvent utan klarar mig med min smartphone och padda där hemma. Får väl hitta ett nytt uttryck och ett nytt sätt att använda bloggen och bildhanteringen. För trots allt, jag pratar helst med bilder, orden skymmer och blottar på ett helt annat sätt än den tecknade kommunikationen. Teckningen är omedelbar, det kostar bara ett ögonblick av din tid för att skapa kontakt. Du kan snabbt titta och gå vidare eller stanna till om nyfikenheten väckts.

Orden är mig så flyktiga att jag nu tappar intresset av mig själv och vill nu vässa min penna och teckna. Har en bild på gång.

 

Tågympa och fingertoppskänsla
november 14, 2012

Det är oftast inte speciellt svårt att rita händer och fötter.  Det är ju bara fem brutna korvar på en stump.  Men att först teckna dem år ut och år in i samma storlek har gett mig problem nu när jag försöker mig på att förstora formatet. A4 är min stadardiserade inställning. När tårna börjar bli  fem centimeter långa är det lite viktigare med var och hur de formar sig. Eller så får jag kräva att betraktaren promenera bort en bit för att se med A4 proportionerna….

Men jag är en lat varelse, jag orkar inte ge en förklaringsmanual på hur man ska se på mina grejer. Lika bra att göra rätt från början. Idag har jag jobbat med att få två stor-tår att hänga i luften, inte stå på marken. Det har sugit musten ur mig. Nu längtar mina egna tår hem till soffkuddens höjder där jag kan knipa med dem i luften och låtsas klämma åt Mentalisten och någon doktor. Jag klämmer dem alla.

Ur en vinkel
juli 12, 2012

Ur fläskigt rosa, klagomålen i huvudet grötar ihop sig till en valk kring hjärnan. Snart kan jag bocka av en sommarplåga, ett helvetiskt uppdrag slutfört och endast ett enda enkelt arbetspass kvar innan semestern. Brödjobb blir sötebrödsdagar i smultronsnår. Varje dag är värd att firas och uppsåtet är att gulla med mig själv till leda. Och den ledan hoppas jag lamslår alla tänkbara stresspåslag. Folköl och bastubygge kan ju bara bli en episk sommar :)