När jag rullar omkring på golvet och försöker fånga en känsla, en idé, slår det mig att jag inte kan se riktigt klok ut. Men det är då jag ställer mig i position, gör en rörelse som jag kan sätta pennan på pappret och fånga kroppsspråket. Det är då jag provar rörelserna i sina ytterlägen kan jag känna, förstå var en led i kroppen kan och vill böja sig. Men inte minst kan jag lättare att förstå det abnorma.
En teckning från 90talet upphittad ur mina gömmor. Blir lite sugen på chillihonungsvodka. Allt för att döva en snorig näsa och rensa en slaskiga hjärnan.
Grand finale, veckan är till ända. Äntligen fredag!
Ja, jag vet att ni inte tycker att jag som månadsanställd vikarie som jobbar natt är lika viktiga som de som arbetar dag. Det är lugnt, jag förstår att härskarteknik är skönt att toppa en arbetsdag med. Vi ses imorgon!
– I will lick your face h u n n y …
– What ever, I´m made of plastic.
Jag ser på henne att hon ser saker, hör toner, röster eller känner saker? Hon har en verklighet som är hennes egen. Med inlevelse och ur hennes perspektiv upplever hon detta. Hon dansar och ler. Hon har ingen röst att argumentera för sin sak. Jag har ingen rätt att ifrågasätta. Jag är trollbunden, kan inte sluta se på henne. Jag ler för att hon ser så nöjd ut och kan känna en slags avund för att hon är tillfreds med detta. Jag är ju så upptagen med att tänka på så världsliga saker som tvättider, världspolitik och att inte bli sen till jobbet.
Jag såg en man
han kunde inte fly men brottas
det kunde han
Missljud från ovanvåningen stör mitt arbete. Huvudet klyvs av elverktyg och slammer.
”Det spelar ingen roll hur man har det utan på hur man tar det.”
En kollega löser det hela med att arbeta med hörselkåpor på sig. Hon ler lite i sin skyddade bubbla. En annan kollega stampar irriterat omkring och kallar det en KATASTROF! Hon vill gå upp och klaga på snickargubben.
Så länge oljudet har en vettig orsak och kommer alla till nytta så kan jag nog hålla god min. Men nog kommer hunden att få sig en extra promenad i höstsolen. Så synd.
Vad är det som säger att kärlek i rostig tant inte kan vara som ny?
När orden känns få och svårfångade ritar jag mellan raderna.
PaljettenQ 