”Hittade och borttappade saker, en tanke, en sovsäck en papperslapp. Jag är specialist på att laga saker som inte är trasiga. Hur djup är behovet/begäret, som en ocean eller en kaffekopp? Min blogg kommer att handla om att hitta, tappabort och återfinna saker – stort och smått.”
Jag bor och lever i Uppsala och är 37 år. Fåfäng om fötterna och har en och annan fräken på min näsa. Kan väl säga att min blogg är som mina fräknar, små prickar av inlägg här och där…inget konsekvent eller målinriktat. Bloggen är bara en del av mig som inte går bort i tvätt.
……………………………………………………………………………………………………….
Om min avatar har jag skrivt ett inlägg:
(2007-10-26):
”Jag är rätt nyfiken av mig som person och jag har under mitt bloggande tittat och läst ganska mycket om det ni andra bloggar om. Jag fäster mycket av minnet av det ni skriver på avatarbilden ni har valt. Min bild: en låda med en fläta. Kom jag på då jag för dryga året sedan chattade på ett öppet forum på en kvällstidning och såg en profil där söka efter en Pernilla. Han frågade alla om de var Pernilla eller om de kände henne. Jag blev lite nyfiken på vad han hade för historia kring detta så jag frågade honom om saken. Han var ”brandman” (nicket sa så) och han hade kommit i kontakt med en kvinna som han hade kommit att tycka om väldigt mycket. De två hade chattats länge och väl och de hade bestämt en träff på ett café. Han hade ju naturligtvis sett fram mot detta och hade hjärtat fullt av hopp.
Men Pernilla dök aldrig upp. Hon försvann från chatten och brandmannen stod där med ett förkolnat hjärta och saknade sin Pernilla. Han var olycklig helt enkelt. Han sa att det var sista kvällen han söker efter henne och att han sedan skulle ge upp hoppet. Jag frågade hur länge han hade sökt denna kvinna och sa att det hade gått ett år sedan de skulle ha tagit den där första kaffekoppen. – Fatta, ett ÅR! Jag blev så rörd över mannens historia, den är vemodig, tragisk och så naivt vacker att jag kunde inte glömma vad han berättade. Så jag gjorde denna bild (min avatar)…En person som väntar på sin kärlek i en fyrkantig värld. Flätan står för Rapunzel (prinsessan i tornet som väntar på sin prins och hon låter håret växa så att han kan klättra upp och rädda henne). Kärlek är en process som sträcker sig över tid och rum.
– I will wait for you here for ever and ever and ever and ever ever…
Vad har du för avatar och vad betyder den? ”
Kontakt: poppinsparaply@hotmail.com (kollar den sällan men ändå)
……………………………………………………………………………………………………..
– Vad jobbar du med?
– Jag är konstnär.
– Ååååå, guuu så spännande! Vad målar du?
*kräks en smula*
PaljettenQ 
Did you get the email I sent you about my drawings in steel?? Green light on anything you’d like to use them for… Regards Frank Plant
I´m greatful, thanx :)
I have to frankly say that I don´t look in my poppins e-mailbox everyday.. but now I have a reason! Good luck with your art! :)
Härlig historia bakom din avatar! Rörande. Och samtidigt måste väl nästan alla på omkring och bära på en liknande längtan någon gång…
Min avatar är nog lite av en slump. Det är klippt ur ett foto av mig där jag har min son i famnen när han var bebis. Jag har lite av en ”ingenting”-blick på det fotot (ser på tv tror jag). Men tyckte om det, klippte ut mig själv. Experimenterade på Photoshop, och blått blev plötsligt rätt. I min avatar syns bara munnen. Det jag skriver på webben är väl det prat som inte hittar ett öra utanför nätet. Jag gillar att prata…
Och din ”konstnär”-teckning + dialogen… :D
Vad roligt att du berättade om din avatar. Ja, det kan var lite av en monolog att blogga. Det ger mig en stilla undran varför så många väljer ett öga som sin avatar… De spanar runt i cyberrymden med sitt sitt själsliga öga/spegel?
Ja det är faktiskt en intressant observation! Man ser mycket ögon överallt… Och de vill visa sitt öga bara och inte hela ansiktet, ett sätt att vara personlig och anonym samtidigt kanske?
Förmodligen, och det ser ju lite coolt ut men med tiden har det kommit att bli en bloggkliché.*eget tyckande*
Här på wordpress finns en slags intern topplista över bloggarna och det blir mer och mer tydligt att det blir viktigt med snygga och relevanta headers (översta rubriken/loggan). De ska funka i olika storlekar och vara igenkänningsbara för att locka fler läsare.
Även om bloggandet är för de flesta en hobby så finns där ute, en hel del duktiga budbärare :)