Kvinna
januari 4, 2014

image

Det är ingen vetenskaplig undersökning, bara ett konstaterande. Här är alla kvinnoansikten från årskrönikan 1972 Fokus.  Tänkte på kvinnor i mitt liv medan jag samlade ihop dem. Flera av dem är som i boken drottningar, äventyrare och politiker. Flera av er känner jag inte ens igen på stan. Ni finns där allihopa, påverkar och berör. Du gör ett Jag av mig, tack!

En brun soluppgång i Dakar
november 23, 2007

Jag har gått och tänkt på det där med Dakar och Senegal… kravaller och missnöjet som växer i landet som ruttnar bort i solen. Jag var dit under mitten av 90talet och bodde några veckor i en förort till Dakar. Huset låg nere vid havet och hade en fin innergård med en terass som vette mot havet och låg vackert vid en lång sandstrand.

Den första morgonen vaknade jag utomordentligt tidigit då havet böljade in med sin saltdoft en äventyrlig resa tog sin början. Jag stod på terassen med rufsigt hår och tittade ut över havet och soluppgången som såg ut som sidan på ett juice paket. Det var underbart varmt och med en trevande hand letade jag efter badkläderna med ena handen i väskan då jag längtansfullt blickade ner på det glittrande vattnet. Jag ville ta ett morgonbad.

I ena ögonvrå såg jag en liten kille komma springande ner till stranden och jag följde honom med blicken, förstod han skulle hinna före mig till svalkan i havet. Men ack, han sökte upp en sten och hukade sig bakom den. Strax efter såg jag en äldre dam skynda sig ner och hon ockuperade en annan sten att gömma sig bakom…. sedan kom det fler och fler människor ner till stranden och unisont gjorde de alla sina behov där mellan stenarna och jag bara stod där och försökte att inte gapa. De hade stranden som sin toalett. 

Det tog mig bara en timme till att förstå varför, även min mage pratar dagligen. Och som min vana är trogen tror man att man ska kunna säga farväl till den där pizzan och dadelfatet som man blev bästis med dagen innan. Men när det inte finns vatten att skjutsa iväg dem med, blir de besvärliga gäster i ett glaserat arkiv i vitt med lock. Fan gör man om man inte kan spola?

Jag frågade runt vad det var som var fel och det visade sig att borgmästaren hade ignorerat problemen en längre tid och att vattenverket var ur funktion. Redan då mer än tio år sedan var det mer intressant att sko sig själv och låta andra sköta sig själva…eller rättare sagt klara sig själva.  Efter bara någon dag i den där förorten, Rufisk (tror den stavas så) fick jag för mig att detta måste ha vara förorten till Dantes inferno. Jag har aldrig sett ett så skitigt och misserabelt samhälle i hela mitt liv. Jag är rätt övertygad om att jag såg en av polarna till Sisyfos jobba i en kloak i centrala Rufisk. Inget är jämförbart med det jag såg där. 

Så att smälla upp ett par hotell och bygga en bro för att ta emot några som har råd att spola sina toaletter med Vichy Noveau om de vill känns inte helt ok. Jo, jag blir förbannad och ger mitt fulla stöd till dem som i kravallerna försöker få sina röster hörda. Det som är skrämmande är just att det behöver gå så långt innan ledarna i landet inser hur gravt de har misskött sitt uppdrag och brustit i förtroende. Hoppas verkligen att detta inte leder till att någon får betala med sitt liv för att få ett lyssnande öra.