Ur gömman
november 8, 2011

Hittade denna målning i gömmorna idag när jag skulle leta fram en grej. Lite kul att spara arbeten som gått i stå eller som känns misslyckade. Så här efteråt kan jag se både det som gått snett men också potential. Kan se det som en stor skiss till en framtida tavla.

Grafik ~ föra över bilden
april 4, 2011

Eftersom jag ritade upp skissen på plastfilm kan jag enkelt placera och mäta ut hur stor den ska vara på plåten.  Här har jag använt min OH-papparat, den är kanonbra till just skissarbeten. Vanligtvis gör man en fyrkantig plåt där bilden går ut i kanten och eller ger ett fyrkantigt avtryck på pappret. Men efter som jag är jag så hatar jag fyrkanter och kan inte riktigt förmå mig att jobba ut mot en kant. Så jag kommer att figursåga plåten.

På väggen ser ni en linjal, den har jag för att mäta upp hur stor plats på pappret bilden kommer att ta. Jag vill ju att den ska hamroniera med pappret. Pappret jag ska beställa är 560×780 mm.

Här korrigerar jag och säkerställer att jag vet var ytterkanten på plåten ska vara. För när det väl är klippst så är det klippt, ingen återvändo. Allt innanför kanten kan ju se ut hur det nu gör, det tar jag tag i senare. Nu är nästa steg; Åk till verkstan och bakanta dig med en plåtkap!

Grafik ~ skissa bilden
april 4, 2011

Jag har gjort några teckningar som jag inte blev så nöjd med.  Tänker mig att de ska pass bättre som grafik. Så jag har valt ut en bild jag vill jobba med i kroppargrafik. Jag börjar med den högra, med fingrarna…

Efter som originalbilden är för stor för att rymmas på tryckbädden och de papper jag har beställt måste jag förminska bilden. Kalkeringen på plastfilm gör det enklare att spegelvända bilden och ändra storleken fritt då jag jobbar vidare.

I princip alla teckningar jag gör till bloggen skissar jag på plastfilm för då behöver jag bara ha en ungefärlig skiss med blyerts på ett papper och sedan ritar jag upp och förflyttar kroppar och delar av bilden enkelt som jag vill. Sedan använder jag plastfilms-skissen som ett underlag till den slutgiltiga bilden på papper. Jag gillar inte att sudda och kleta när jag ritar med tusch. Min metod kanske är krånglig och bökig men det är ett sätt som funkar för mig.

Att närma sig en känsla
november 1, 2010

Lite trevande söker jag där inne…

I en modellvärld
maj 11, 2009

modellbygge-2009-paljettenq

… där allt är 1/6 del av verkligheten. Då skulle jag vara blott 28 cm. Göra smått, tänka stort.

Planerad spontanitet
maj 6, 2009

skiss-verktyg-2009-paljette

Äntligen! Nu ska jag ta mina ritningar och mitt guldiga penfodral och cykla ned till mitt favoritcafé och knåda fram nya briljanta idéer. Det var verkligen länge sedan jag fick tid för mig själv och min arbetsro. *njuuuuter* Jag tog till och med med mig cigarillerna! Så nu satsar jag stort och lever ut den bohemiska sidan hos mig själv som har underordnat sig strukturer och rutiner hela våren. Så nu ska jag vara spontan i tre timmar, sen är det dags för nästa möte.

Kär-Lek
februari 13, 2009

karleksbrev-2009-paljettenq

För något år sedan höll jag på med ett kärlekstema i ett projekt. Jag skissade på flera förslag och nu när jag bläddrar tillbaka så såg jag olika idéer passera i revy. En idé var att jag skulle skriva en massa kärleksbrev, försegla dem och på utställningen sälja dem med porto. Köparen kunde alltså skriva dit ett namn och adress till sin källa av kärlek och posta det där på plats. Ett spännande hemligthetsfullt kärleksbrev skriven för hand… Men det blev något helt annat, men idén finns där ändå.

Det får mig att minnas min första kärlek, Robert.  Jag gick i 3an och han frågade chans just när sommarlovet började. Jag sa; ”Javisst, jag ska till Gotland imorgon. Vi kan skriva brev!”

Jag kan berätta att min kompis Åsa som ibland ger kommentarer här på min blogg var den kompis jag var till den sommaren, till hennes mormor. Vi var där en hel månad. Sommarlovet var fantastiskt och jag skrev taffliga brev till Robert och var kanske lite glad att han var långt borta, för jag var inte säker på vad man gör med en pojkvän. Jag berättade om raukar och jordgubbar… Han svarade med ett kärlekssmäktande brev som avslutades med ett  ”…från din älskade Robert”. När jag läset det fick jag panik! Vad fanken så där säger de ju på film, VUXENFILM!! Jag tog ett präktigt beslut att göra slut omedelbums.

Ändå är det lite som att vi båda rodnar fånigt när och om vi träffas de gånger slumpen tillåter där hemma i byn. De skrivna orden rostar aldrig men kärleken har blomstrat och slingrat sina revor kring en helt annan klippa :)

Vad hette din första kärlek?

Dålda frön
augusti 26, 2008

Hur kringgår man missförstånd i konsten, i det uttryck man har utan att bryta mot det normativa begreppssystemet som omgärdar bildspråket, bildbruket? T.ex. jag vill ju kunna måla en gul banan och mena att det är en banan utan att folk ska tänka eller associera till; Andy Warhol. Detta har jag fnulat på idag utan att komma fram till en lösning. Jag försökte rita upp ett diagram med mindmapingbubblor och streck men jag hittar bara små frön till intressanta problem men inga intressanta metoder eller lösningar. Det är som att stoppa ner handen i en låda och känna främmande föremål i den utan att se dem. I denna låda vill jag finna mitt nästa arbete, min nästa aha-upplevelse, min nästa kick.