Gul smakar salmiak
januari 12, 2010

Synestesi, där ljud, smak , tecken och toner korsbefruktas med andra intryck tex färgförnimmelser. I dagens UNT kan man läsa en intressant artikel i ämnet. I artikeln påstås det att 1 på 200 personer har någon form av synestesi.

Ser du siffror och bokstäver i bestämda färger? Händer det att du hör toner när du ser ljusspelet i ett lövverk, eller känner glasstavar mot händerna när du smakar på mint? Fenomenet, som kan tyckas påhittat, kallas synestesi och är mycket vanligare än vad forskarna tidigare trott. UNT Publ:100112 10:01

Jag har läst Oliver Sacks bok: Musicophilia, som till viss del berör ämnet och fascinera av tanken på att vi alla inte upplever en absolut sanning. Endel av oss ser lite extra. Det ger en förnyad tanke på den filosofiska frågan: Hur vet vi att alla ser samma färg när man tittar på ett grönt äpple? Man kan omöjligt veta och det är rätt ointressant egentligen. Det som är intressant är de som har en annan syn på verkligheten, de ser mer och annat än alla andra. När en person med synestesi ser bokstaven A som röd så kan en annan se den som blå. Personer med synestesi ser inte nödvändigtvis samma färg. De har en annan verklighets uppfattning än vanliga människor med nära på monomana sinnesupplevelser. Tänk att läsa en bok eller lyssna på musik och se färger och former. Eller att känna toner och smaker.

De med synestesi må ju tycka att man är rätt boring, som inte kan se världen lika nyanserat som de. Fantasilöst att läsa en bok i svartvitt, och avtrubbat att inte känna att apelsinsmak känns som päls i händerna.

Men det brister i en förnimmelse då?

Under min utbildning på konstskola hade jag en skolkompis som bad mig om hjälp att blanda till ett par kulörer till ett grafiskt blad. Han sa: – Blanda en lejongul och en brunockra så de ser ut att höra ihop.  Uhummm, sa jag och undrade varför han inte kunde göra det själv. Men det visade sig att han är färgbild och inte kan blanda till kulörer rätt. Jag tyckte att han skulle jobba i svartvitt eller i de kulörer han eventuellt kan se. Men han hade fått en beställning på just lejongult och brunockra. Så jag blandade lite som jag själv tyckte att färgerna skulle vara. Jag frågade senare om beställaren var nöjd med bilderna och de lär de ha varit.

Det var verkligen märkligt att se på honom då han arbetade med bilderna för jag såg mer än han själv. Han hade en brist, men ändå förmågan att se att kopparplåtarna blev infärgade och bra avtorkade inför trycket. Han muttrade  något om att han nog ville ha mer kontrast men det var nog bra trots allt… Jag var förundrad mest av att han trots färgblindheten vill jobba med färger. Jag som har normalt  färgseende tycker det är ett enda stort gissel. Jag unviker färg i största möjliga mån. Färger är bråkiga och ger betraktaren en massa tolkningsutrymme som är svår att kringgå. Dessutom är jag lat, det finns ju för många att välja bland :)

Gult är fult, rött är sött…

Annonser

sju fingrar på en hand
december 11, 2007

Nedräkningen fortsätter, nu är det nere på sju nätter innan jag går på tjänstledighet. Suckar av lättnad. Nu kan jag räkna ner med endast en hand. Kan du ? *S*.

sju-fingrar-2007.jpgJag lärde mig hur man prutar och hur man visar siffror med en hand i Kina. Just siffran sju och sex sitter kvar i ryggmärgen på mig… siffrorna 1 till 5 är lika som för oss. Börjar med ett pekfinger och lägger till fler tills alla fem är visade. Siffran sex är en tumme och sju är en tumme och ett pekfinger. Man visar sju rent visuelt, hur logiskt som helst vinkeln mellan fingret och tummen är ju en sjua, en spegelvänd sådan.

En sak jag kommer att sakna med nattjobbet är givetvis alla människorna….(politisktkorrekt) ..men jag kommer att sakna teckenspråket vi använder. Det kallas tecken som stöd då man använder teckenspråket som förstärkning till det talade språket. Vi pratar och tecknar samtidigt. Jag tycker det är ett roligt och smidigt sätt att kommunicera. Inte allt för sällan kan det bli så att jag pratar med tecken i sömnen vilket resulterar i extra fluffiga kuddar i min säng. Att skriva ”kudde” fick mig just att längta hem till dem så nu stänger Paljettan butiken för idag. Jag och mina fem mjuka kuddar ska gängbanga så hårt hela natten att de två ute i soffan ringer störningsjouren.