Våt

Börjar tappa vinterpälsen och kommer att bli så lurad när snön väl dyker upp.

Kvinna

Det är ingen vetenskaplig undersökning, bara ett konstaterande. Här är alla kvinnoansikten från årskrönikan 1972 Fokus.  Tänkte på kvinnor i mitt liv medan jag samlade ihop dem. Flera av dem är som i boken drottningar, äventyrare och politiker. Flera av er känner jag inte ens igen på stan. Ni finns där allihopa, påverkar och berör. Du gör ett Jag av mig, tack!

Tankar i spandex

När jag rullar omkring på golvet och försöker fånga en känsla, en idé, slår det mig att jag inte kan se riktigt klok ut. Men det är då jag ställer mig i position, gör en rörelse som jag kan sätta pennan på pappret och fånga kroppsspråket. Det är då jag provar rörelserna i sina ytterlägen kan jag känna, förstå var en led i kroppen kan och vill böja sig. Men inte minst kan jag lättare att förstå det abnorma.

Ur magen kommer en blå

En teckning från 90talet upphittad ur mina gömmor. Blir lite sugen på chillihonungsvodka. Allt för att döva en snorig näsa och rensa en slaskiga hjärnan.

Disconnecting

Grand finale, veckan är till ända. Äntligen fredag!

Brevet

Brevväxlingen med penna på papper började mer än ett år tionde sedan. Vi har aldrig riktigt trivts med att prata i telefon och internet känns så opersonlig så vi kör med brev. Helt analogt och långsamt, det tar ju ett helt dygn innan den kommer fram. Och det tar tre dagar om man skickar den en fredag morgon! I början skickade vi vanliga brev på lösa pappersark och vi pratade i mun på varandra och breven kom i otakt. Diskussionerna kunde hålla i sig i månader. Det blev snabbt oöverskådligt vad man redan hade pratat om och i vilken riktning allt tog. Så vi enades om att starta en brevbok som vi nu skickar mellan oss. Det är inte en optimal lösning eftersom man måste vänta på sin tur och ibland blir det ett stressmoment att skriva något alls och ge vännen en chans att få prata av sig. Men det är verkligen ett nöje se det där tjocka kuvertet på hallgolvet och öppna boken. Teckningar, fotografier och en massa tankar och berättelser strömmar ut. Det känns intimt och personligt att se handstilen, känna doften av hennes kök i pappret, se min pälshår från min hund som har följt med i brevet och återvänt… Det är så långt ifrån e-post man kan komma.

Har du brevvänner?

 

Det handlar inte om hur man har det, utan hur man tar det…

Ja, jag vet att ni inte tycker att jag som månadsanställd vikarie som jobbar natt är lika viktiga som de som arbetar dag. Det är lugnt, jag förstår att härskarteknik är skönt att toppa en arbetsdag med. Vi ses imorgon!

– I will lick your face h u n n y …

– What ever,  I´m made of plastic.

Hon ser, dansar och ler

Jag ser på henne att hon ser saker, hör toner, röster eller känner saker? Hon har en verklighet som är hennes egen. Med inlevelse och ur hennes perspektiv upplever hon detta. Hon dansar och ler. Hon har ingen röst att argumentera för sin sak. Jag har ingen rätt att ifrågasätta. Jag är trollbunden, kan inte sluta se på henne. Jag ler för att hon ser så nöjd ut och kan känna en slags avund för att hon är tillfreds med detta. Jag är ju så upptagen med att tänka på så världsliga saker som tvättider, världspolitik och att inte bli sen till jobbet.